Bilresor

De långa bilresorna hit och dit är faktiskt inte så dumma. De skänker tid till reflexion i en annars ganska intensiv tillvaro. Dessutom är sceneriet utanför bilfönstret ofta obetalbart vackert. Nu senast, till exempel, till Yosemite. Start vid halv fem, ut på Interstate 5, över bergen i Santa Clarita med berg-och-dal-banorna vid Magic Mountain på vänster hand. Röda och fina stålskelett mot eftermiddagshimlen. Inte helt olika Golden Gate-bron uppe i San Francisco. 

Sedan den långa uppförsbacken där vägen delar sig i två armar som slingrar sig runt varandra. Plötsligt har man mötande trafik på höger sida istället för som vanligt till vänster. Tur att det är så många filer och en ständigt flytande ström av bilar att bara glida med i - annars skulle man kunna tänka tanken att man kommit över på fel sida. Väl uppe passerar man Pyramid Lake, en av många vattenreservoarer som förser den stora staden med dricksvatten. 

Vägen böljar fram genom bergen i långa bågar. Också landskapet är mjukt och vackert. De runda kullarna vid Gorman riktigt lyser i kvällssolen. Stora fält av gula blommor varvat med blå fläckar av lupiner här och där. Fläckarna är nog säkert stora som en sjurumslägenhet på Östermalm - man tappar perspektiven när landskapet är så mäktigt som här. Och inte går det att fotografera heller när man sitter i bilen i 75 miles per hour. Bilderna skulle bara bli platta och intetsägande. Lika bra att bara minnas istället.

Förvarningen inför nerfärden i Central Valley består av en Brake Check Station - alla truckar (det utrikiska ordet för lastbilar) måste kolla sina bromsar här. Om bromsarna trots allt skulle ge upp halvvägs ner så finns det så kallade Runaway Truck Ramps - avfarter från motorvägen både åt höger och vänster som slutar i en uppbyggd uppförsbacke och en jättelik sandhög. Ser ut som en skidhoppbacke uppbyggd av jord, ungefär. Skulle gärna vilja se en sådan användas - det är nog en spektakulär syn.

Väl nere i Central Valley byter etern skepnad. I LA är radiostationerna många och väldigt urbana. I bergen skrapar det mest i bilhögtalarna, men väl nere på platten igen blir ljudet kristallklart. Spansktalande stationer varvas med religiösa kanaler. Men framförallt allt dominerar countrymusiken. Avnjuter titlar som Boogie Woogie Choo Choo Train med gruppen the Tractors - sådana låtar skulle ALDRIG spelas på streetsmarta radiostationerna i LA. Men på något vis passar det härnere. Det hela smälter samman i en audiovisuell upplevelse - kostängsel, vattentorn på höga ben, och Union Pacifics boskapsvagnar och disellok i siluett mot solnedgången på den fullkomligt platta slätten. Det är fint!