Yosemite igen

Några bilder till från förra helgen.

Skir vårgrönska i Yosemite - som att vandra i en skånsk bokskog ungefär, men med inslag av både redwood och dogwood, den senare i form av en stor, vit blomma på buske.

Mirror Lake fullgjorde sin uppgift och speglade både berg och besökare i sin blanka yta. 

Under lunchpausen vid stranden i Little Yosemite Valley kom plötsligt en orm simmande i det kristallklara vattnet. Gracilt slingrade den sig fram med högt buret huvud mindre än en meter från där vi satt. Strax nedströms oss gled den i land och klättrade enkelt upp i en träd-busk-kombination som råkade stå där. Jag måttade länge för att få till en bild med tungan ute (ormens, alltså), men den var nog för rädd för att posera på det viset. 

Söndagspromenad upp till Yosemite Point. Ordentligt med höjd att knata uppför, men utsikten över dalen och Half Dome när man väl kommit upp utgör mer än väl lön för mödan.

En sak till måste nämnas:

Vill man äta en god middag i fantastisk miljö i Yosemite så skall man besöka the Ahwahnee Hotell Dining Room. 350 gäster dinerar samtidigt i en sal som överträffar mina fantasier rörande Valhall. Takhöjd, eldstäder, fönster - allt är överdimensionerat och utsökt designat. En fläkt av en annan tid. Man bör ha med sig ett ombyte snygga kläder om man tänker sig gå dit - herrar skall helst bära både slips och kavaj. Och sedan gäller det att få plats. Vi hade tur när vi kunde reserverade plats till middagen bara några dagar i förväg. Men när det gäller bokning av boende på själva hotellet så, så beskrivs detta bäst med hjälp av en konversation återberättad av en kollega:

- I would like to make a reservation for a room in late August.

- Certainly Sir, which year are we talking about?

Kul var det i alla fall att dressa upp sig i vårt enkla canvastält och sedan gå till fots genom skogen upp till hotellet, aväta den goda middagen, och därefter få en obeskrivligt vacker promenad tillbaka igen. Den starkt lysande månen målade granitväggarna i silvergrått mot den mörka stjärnbeströdda natthimlen. Granarna stod som vaktposter i raka led, och halvvägs uppe på en lodrät bergvägg spelade ljuskäglorna från två klättrares pannlampor när de höll på att göra sig i ordning inför natten hängande i sina klätterkabiner.